Värken är ofta muskulärt betingad men kan också bero på låsningar i nacklederna (vilka behandlas av kiropraktor/naprapat). Andra vanliga orsaker till värk är exempelvis vätskebrist, s k toxisk huvudvärk.
Den muskulära värken har ofta sin källa i monotont arbete och statisk belastning av musklerna i rygg, axlar och nacke. Många av oss sitter stilla framför en dator många timmar varje dag, ofta med spända axlar. Värken kan också komma av stress, trötthet och emotionella problem. Symptomen är dov, molande och tryckande smärta som brukar upplevas tvärs över pannan, i ett band från örat till ögat, eller vid tinningarna. Den kan också sitta enbart i nacken.
Massageterapi är ofta en effektiv behandling mot den här vanliga formen av huvudvärk. Spänningar och triggerpunkter (muskelknutar) i nackens och axlarnas muskler behandlas med massage, muskel-töjningar och pressur. Ren avslappningsmassage kan också vara värdefull om orsaken till värken är stressrelaterad. Värk brukar föda mer värk och spänningslösande behandling kan stoppa en negativ spiral - den ger inte bara lindring för stunden utan minskar även värken på sikt.
Du kan själv göra en hel del för att minska huvudvärk. Nyckelordet är avslappning. När värken kommer kan du ofta hejda den om du direkt sätter dig med stöd för huvudet och aktivt slappnar av i ansiktet, nacken och axlarna. Värme är bra. Stretcha musklerna i nacke och axlar, gärna flera gånger om dagen - fråga mig så visar jag hur.
Sök läkare om:
• huvudvärken håller i sig dygnet runt
• värken kommer akut, är ihållande, och du normalt inte brukar
ha huvudvärk
Ländryggssmärta (lumbago) drabbar ca 80% av befolkningen någon gång. Ofta kan inte läkarna konstatera någon allvarligare sjukdom och endast ett fåtal patienter får en diagnos med en konstaterad orsak. Forskning tyder på att en stor bov i sammanhanget är att vi sitter så mycket, och har man benen i kors blir belastningen än större. När man sitter länge trycks ryggradens diskar ihop och ligamenten tänjs ut. Samtidigt blir vissa muskler försvagade och andra förkortade.
Vanliga källor till smärta i ländryggen är spända/krampande muskler, låsningar i ryggradens och bäckenets leder, en utbuktande eller brusten disk (diskprotrusion resp. diskbråck) och ischias. Ischias innebär en form av utstrålande nervsmärta från ländrygg eller säte ner till benet. Detta kan också bero på att ischiasnerven kommer i kläm i en av sätes-musklerna (piriformissyndrom eller s k falsk ischias).
Om du kommer till mig med ländryggssmärta gör jag specifika tester
för att utesluta diskbråck och låsningar i ryggrad eller bäcken. Vid behov hänvisar jag dig till läkare eller kiropraktor/naprapat.
Om smärtan beror på t ex muskelspänningar, förkortade muskler eller piriformissyndrom, kan massageterapi lindra eller avhjälpa besvären. Beroende på ditt behov behandlar jag med massage, triggerpunkts-behandling och muskeltöjningar för att få spända muskler att slappna av och förkortade muskler att återfå sin ursprungliga längd och elasticitet. Troligen behöver du även råd om hur du kan stretcha strama muskler och träna upp muskler som är försvagade.
Vid akut smärta/"ryggskott" rekommenderas smärtstillande eller muskel-avslappnande medicin, värme och vila tills den mest akuta krampen och smärtan avtar lite. Om du ligger ned, ligg på sidan så är det lättare att ta sig upp. Undvik att sitta. Så snart som möjligt ska du röra på dig, om än bara med små rörelser fram och tillbaka i sidled eller genom att gå långsamma steg. Undvik rörelser som framkallar huggsmärta, då detta påverkar kroppens försvarssystem och kan ge mer muskelkramper.
Sök läkare om:
• du har kraftig smärta som strålar ner i benet
• värken inte ändrar karaktär under dygnet, oavett kroppsställning
• du tappar kraft i vissa muskler
• du tappar känseln i vissa hudpartier
• du inte kan stå på tå eller på hälarna utan att sjunka ned
• du har svårt att kissa
• gör spända muskler mjuka och elastiska
• ökar blodcirkulationen i musklerna
• ökar lymfcirkulationen
• stärker immunförsvaret
• ger en djupare och lugnare andning
• ökar utsöndringen av vätska och restprodukter
• ger en ökad kroppskännedom
• motverkar ärrbildningar efter skador i muskelvävnad
• har god effekt på träningsvärk
• motverkar spänningar vid smärttillstånd
• motverkar stress och har en avslappnande effekt på kroppen
• har en lugnande effekt på nervsystemet
• ökar vår koncentrationsförmåga
• Muskelspänningar
• Träningsvärk
• Uttröttade muskler
• Svullnader orsakade av dålig lymfcirkulation
• Kramper
• Kontrakturer (muskelvävnad hamnar i ett "låst läge")
• Ischiasbesvär (ofta ustrålande smärta från ryggen ner i benen)
• Reumatiska besvär (vissa symptom, inte sjukdomen i sig)
• Myoser (muskelknutor/triggerpunkter)
• Allmän behandling och avslappning (se ovan)
Forskare värden över har konstaterat att massage påverkar det autonoma (icke viljestyrda) nervsystemet, att blodcirkulationen ökar och musklernas spänning minskar. Kerstin Uvnäs-Moberg, professor i fysiologi vid Karolinska Institutet och en av världens främsta hormonforskare,
har i studier kommit fram till att massage också utlöser hormonet oxytocin, s k "lugn-och-ro-hormon". (Källa: Branschrådet Svensk Massage)